Han har haft möte med soc i går och i dag ska han va på möte på dagis med soc.

Har ännu inte hört något från dessa möten och det kryper i hela kroppen av att inte veta vad som händer och vart allt är på väg.

Att leva i denna ovisshet om lill-tjejens framtid håller på att slita mig i stycken.

Jag vill ju bara att hon ska få leva ett lugnt liv utan oro över en alkoholist, att hon inte ska gå in i ett medberoende till sin pappa. Vill så himla gärna skydda henne från den ångesten.

Men hur gör man det?

Hennes pappa är och förblir alkoholist och vad jag vet och tror så har han inte en enda tanke på att bli nykter och jobba med sig själv, han har i alla fall aldrig visat något av det förrut.

Det skrämmer mig att allt vilar i soc händer, att dom sitter inne med lill-tjejens framtid.

Är så vansinnigt rädd att dom inte ska se det jag ser och vända kappan från mig. Att han ska lyckas lura dom så som han lyckades lura mig och alla andra under flera år...

Att lill-tjejen skulle få börja bo vid han igen skulle få förödande konsekvenser. Ett barn kan inte förstå vad det är som gör en förälder personlighetsförändrad. Varför tryggheten helt plötsligt bara sover, svamlar och inte orkar lägga energi på något annat än flaskan. Hur skulle ett barn kunna förstå det?

Denna dag kommer att gå åt till väntan på samtal från soc och önskan att dom ringer...

Tänk om dom inte ringer...

Helgen som skulle bli så bra.

Jag skulle ha fixat för advent, strö upp hästarnas lösdrift, hänga upp mat till fåglarna, baka med barnen.

Ja, en helg med fix.

Det enda som hänt är att det kryper i kroppen och inget blir gjort.

Känner mig irriterad och trött, inget känns roligt och orken vill inte infinna sig.

Strödde upp lösdriften lite så där lagom för dagen, hoppas orka strö mer i dag. Testade att kandera äpplen men det gick åt skogen, lagen ville inte stelna. Gjorde lite kolapopcorn, dom blev ganska bra, barnen tyckte om det men jag brände mig som attan på kastrullen. Ingenting gick lätt i går. Hmfr!

I dag har jag lyckats hänga upp maten till fåglarna.

På tal om fåglar! I morse kom det helt plötsligt en talgoxe flygades, INOMHUS! Ingen av oss förstår hur den kom in här. Vi lyckades få ut den genom ett fönster och barnen var överlyckliga över vårt lilla finbesök :)

I kväll ska vi ha lite adventsfika. Mina föräldrar kommer förbi. Har köpt glögg, julmust och pepparkakor. Hoppas jag kan få i hop en sockerkaka med, hade velat ha en med saffranssmak, men glömde naturligtvis att köpa saffran i går, som sagt ingenting gick lätt i går.

Det mest possitiva med denna helg är att minstingens pappa har låtit oss vara i fred, inte ett enda mess.

Undrar om det betyder att han är nykter eller alldeles för full för att klara av att skriv.

Eller jo, han ringde i går, men jag lät minstingen svara.

Kändes märkligt att höra henne prata med han. Hon lät inte så intresserad, mer irriterad faktiskt och hon blev arg när han inte vill lyssna på att hon inte ville prata mer.

Vad sa han egentligen till henne?

Hon har inte träffat sin pappa på över en vecka och blir irriterad av att prata med han.

Borde hon inte ha massor att prata om?

Hade räknat med att hon skulle börja sakna sin pappa.

Men, nej.

Vad säger det om deras relation?

Kanske inte betyder något alls, hon är ju bara fyra, och har fullt upp med sitt så hon kanske  inte tänker så.

Men jag har tankarna och jag undrar vad det betyder.

Nej, nu är det dags att fixa lite mat åt barnen.

Får bli någon enkel pasta, just lunch-rätter är inte min starka sida.

Och pasta är ju gott! :)

//