Skulle nog inte klivit upp i dag. Inget flyt i mjölkningen, korna halvsover och går åt alla håll utom dit dom ska, dörren in till mjölkavdelningen är trasig, ligger efter i tid och snart kommer klövavverkaren för lite akutvård på en hallt ko... Undrar om även korna tycker att denna dag börjat dåligt?

Innan jag kom ut i bilen för att åka och jobba kändes det sååå tugnt. Men nu när jag står här bland dom lugnt tuggande korna som väntar på sin tur och de tuffande mjölkmaskinerna så fylls jag av ett lugn. Ett lugn och glädje som är få förunnat på sin arbetsplats.
Fredagsmys bland korna är inte jobbigt eller fel, det är världens bästa löneförmån :)

Så väldigt trött i dag. Önskar jag kunde säga att det var den klassiska fredagströttheten. Men nej, det är nog snarare snuvan...eller är det lungorna? Svårigheten med att ha en kronisk sjukdom är ju just det, att man aldrig riktigt vet om det är sjukdomen som bråkar eller om det är något annat.
Så jag gör som sig bör, tar min dagliga medicin och lägger mig och vilar en stund...

Jag och Sessan ska ta oss en middagsvila :-)

Är så j*vla trött på att höra att alkoholism är en sjukdom, att alkoholisten inte kan hjälpa det. Att denne är sjuk precis som en med cancer.
SKITSNACK!!!
En person med cancer skulle aldrig lägga sig platt inför sin sjukdom, skulle aldrig låta sjukdomen ta över utan en sjuhelvetes strid! En cancersjuk skulle aldrig gömma sig bakom sin sjukdom för att kunna vandra på alla genvägar genom livet.
En cancersjuk skulle börja kämpa redan första minuten när diagnosen är ett fullbordat faktum!
Vad och hur gör en alkogolist???
Inte nåt, förrän hela livet har rasat, allt är förstört och ingenting går att reparera. En alkoholist måste alltid slå i botten, det behöver aldrig en cancersjuk för att börja kämpa mot sin sjukdom.
Så....
Ja, alkoholism är en sjukdom, men jämföra den med andra sjukdomar är bara bortkastad tid och energi.

Min åsikt, min ilska, mina tankar...

Ser på tv4 "Helt sjukt". Det handlar om bantning.
Människor som går ner i vikt genom endast ändrad kosthållning och motion imponerar verkligen på mig. Så starka människor som väljer att ta sig IGENOM problemet och verkligen ändrar och gör något åt problemet, på riktigt. Tar tag i sig själva. DUKTIGA NI !

Länge sedan jag skrev och mycket har hänt. Tänker inte rabbla upp allt här då det ändå i sin om tid kommer att tas upp i kommande inlägg. Inget är nämligen avslutat trots att det gått lång tid. Kvarnarna mal låååångsamt.
Hoppas att jag denna gång ska orka hålla bloggen i gång då jag verkligen behöver få tömma huvudet på tankar så att jag hela tiden orkar ta in och bearbeta allt som händer runt omkring mig.
Nu är det dags för tvätten att bli vikt :-)

Han har haft möte med soc i går och i dag ska han va på möte på dagis med soc.

Har ännu inte hört något från dessa möten och det kryper i hela kroppen av att inte veta vad som händer och vart allt är på väg.

Att leva i denna ovisshet om lill-tjejens framtid håller på att slita mig i stycken.

Jag vill ju bara att hon ska få leva ett lugnt liv utan oro över en alkoholist, att hon inte ska gå in i ett medberoende till sin pappa. Vill så himla gärna skydda henne från den ångesten.

Men hur gör man det?

Hennes pappa är och förblir alkoholist och vad jag vet och tror så har han inte en enda tanke på att bli nykter och jobba med sig själv, han har i alla fall aldrig visat något av det förrut.

Det skrämmer mig att allt vilar i soc händer, att dom sitter inne med lill-tjejens framtid.

Är så vansinnigt rädd att dom inte ska se det jag ser och vända kappan från mig. Att han ska lyckas lura dom så som han lyckades lura mig och alla andra under flera år...

Att lill-tjejen skulle få börja bo vid han igen skulle få förödande konsekvenser. Ett barn kan inte förstå vad det är som gör en förälder personlighetsförändrad. Varför tryggheten helt plötsligt bara sover, svamlar och inte orkar lägga energi på något annat än flaskan. Hur skulle ett barn kunna förstå det?

Denna dag kommer att gå åt till väntan på samtal från soc och önskan att dom ringer...

Tänk om dom inte ringer...